Rosornas Kyrka i Hörnefors
En historiska rundvandring
Skribenten hade möjlighet att besöka en historisk rundvandring i Rosornas Kyrka under juli månad 2024. Det var Svenska Kyrkan som bjöd in till detta, ett tillfälle som inte kunde missas.
Bild 1. Rosorna Kyrka vid en sentida Julotta.
På Becken-Webben har det skrivits en hel del om kyrkan i Hörnefors. Kyrkans historia är i många delar gemensam med pappersindustrin Mo & Domsjö AB, Hörnefors Sulfitfabrik och dess grundare Frans Kempe.
Bild 2. En bild från artikeln Gott Nytt År med Algots Portfölj 2014. I bakgrunden ses en påbörjad byggnadsställning och i förgrunden en hög med sten och ett järnvägsspår (Deaucuville-spår). Spåret är troligen sammankopplat med det spår som gick mellan Bruket (järnbruket) och Hamnskär (hamnen), och att sten därmed kunde levereras sjövägen till bygget. Året var 1906.
Här kommer vi blanda lite historia mellan det som berättades av kyrkans diakoniassistent Ingela Eriksson, uppgifter på nätet om Rosornas Kyrka och det som tidigare skrivits på Becken-Webben.
Då personer inte är tillfrågade om att medverkar i bild på nätet så undviks sådana bilder.
Bild 3. Kyrkbyggare år 1907.
Kyrkan uppfördes under första årtiondet av 1900-talet. Historien bakom detta har berättats på Becken-Webben i anslutning till Frans Kempe. I korthet kan nämnas att befolkningen i området ökade på grund av industrisatsningar, dels med såg på Norrbyskär dels med sulfitfabrik i Hörnefors. Det gamla järnbruket var nedlagt, och den gamla träkyrkan på "Bruket" var för liten.
Bild 4. Invigning av Hörnefors nya kyrka, sedermera Rosornas Kyrka vid Pingst 1908. Läs mer i artikeln "Gustav V besöker Rosornas Kyrka i Hörnefors", vilket inträffade 1922.
Ingela Eriksson berättade inledningsvis att det fanns planer på att uppföra kyrkan i Norrbyn i närheten av ångsågen på Norrbyskär, vilket då var ett större samhälle än dåtida Hörnefors. Men det slutliga valet för Frans Kempe blev istället Hörnefors. Kyrkan uppfördes samtidigt med Sulfitfabriken i Hörnefors och bygget finansierades av Mo & Domsjö AB.
Bild 5. Invigningen av Hörnefors nya kyrka, sedermera Rosornas Kyrka Pingst 1908.
Rosornas Kyrkan anses vara arkitektoniskt intressant. Den ritades av Bror Almquist. Vid tidigt 1900-tal befann sig stilidealen i förvandling. Iögonfallande är det nationalromantiska med vurm för vikingatid. Detta ses inte minst i innertaket och dess exponerade takstolar likt en stavkyrka. En samtida kyrka i detta avseende är Masthuggskyrkan i Göteborg med många nationalromantiska likheter med den i Hörnefors. Utöver nationalromantik finns formspråk av jugend och nyklassicism.
Bild 6. Nationalromantik noteras i bland annat taket.
Kyrkan har fått sitt namn av korfönstrets blyinfattade rosor i bild 7. Ingela Eriksson berättade att detta var utfört av firman N.P. Ringström. Företaget i Stockholm finns kvar än idag, och vi tar oss friheten att exponera en länk till företaget ifråga.
Bild 7. Korfönstret i Rosornas Kyrka, med blyinfattade rosor (förstorade rosor till vänster). Konstverket är från tidigt 1900-tal, utfört av företaget N.P. Ringström i Stockholm.
Muralmålningar i kyrkan utfördes av konstnären Vicke Andrén. Han har även målat altartavlan.
Bild 8. Målningar utmed den norra långväggen, av Vicke Andrén.
Bild 9. Muralmålning.
I bild 9 noteras en svensk flagga (förstärkt i färg). Förekomsten av en flagga kan ses som ett uttryck för det nationalromantiska, berättade Ingela Eriksson.
Bild 10-11. En annan målning visar Moses stentavlor. Notera hornen på Moses.
Ingela Eriksson berättade om hornen på Moses, som har sin grund i en feltolkning i översättning. Mose horn är en faktoid som förekommer i många gestaltningar av Moses, så även i Hörnefors.
Bild 12. Ljuskronorna är likaledes typiska för tiden, förmodligen elektrifierade redan från början.
Bild 13. Västra orgelläktaren.
Orgel har funnits i några olika versioner och med olika placering i kyrkan. Orgeln på västra läktaren (baktill) är från 1948 och var byggd av Grönlunds i Gammelstad Luleå. Kantorn medverkade i rundvandringen och berättade att orgeln har 61x25 pipor, varav den största är 16 fot. Orgeln lär även vara en av de sista med pneumatisk istället för mekanisk styrning mellan tangenter och pipor, om nu Skribenten förstod Kantorns svar på frågan.
Bild 14. Ett gallerverk täcker fönstret mot väster, för att minska solens inverkan på orgeln.
Bild 15. En våning upp i tornet hittas den gamla orgelns frontstycke.
Den ursprungliga orgeln var placerad på läktaren omedelbart norr om koret. Där är nu tomt. En plan är att återinstallera den gamla orgelfronten på sin ursprungliga plats, berättade Ingela Eriksson.
Hörnefors var en bruksort av klassiskt snitt, egentligen redan från 1700-talets slut då järnbruket etablerades. Ett sekel senare avvecklades järnbruket och istället fick Hörnefors en Sulfitfabrik. Den senare avvecklades 1982. En bruksort förknippas med arbetarrörelse och med en politisk tyngdpunkt åt vänster - så även i Hörnefors - det "röda Hörnefors". Fotbollslaget med Gunnar Nordahl hette bland annat "Röda Lejonen".
Det kan ligga nära tillhands att associera namnet "Rosornas Kyrka" till Socialdemokratins logotyp i form av en ros. Men, den senare logotypen skapades långt senare, kan man läsa sig till på nätet. Glasfirman N.P. Ringströms rosor i korfönstret skapades långt tidigare, och man kan dessutom förmoda att utförandet godkändes av industrimagnaten Frans Kempe, som inte var speciellt positiv till fackföreningar.
Av äldre Hörneforsbor har en annan anekdot fångats upp. Detta torde tidsmässigt röra sig om de som var unga och konfirmerades vid 1930-talet. Frågan gäller de fyra evangelisterna som finns avbildade i det bågformade valvet ovan koret. Tiderna fram till andra världskriget kännetecknades av politiska extremer i efterdyningar till första världskriget. Sovjet uppstod ur ryska revolutionen och i Tyskland hände annat under ledning av Hitler. I dåtidens tidningsmedia florerade bilder av aktuella politiker och magnater, kan man förmoda. Ungdomar vid 1930-talet förundrades av likheter mellan dessa personer och evangelisterna i Rosornas kyrka.
Bild 16. Evangelisten Matteus - tycktes vara lik Karl Marx?
Bild 17. Evangelisten Lukas - tycktes vara lik Lenin?
Bild 18. Evangelisten Markus - tycktes vara lik Stalin?
Bild 19. Evangelisten Johannes - erinras ej huruvida han ansågs vara lika någon? Han ser rätt beskedlig ut.
Skribenten kan själv - i mer modern tid - tycka sig se vissa likheter såsom noterats ovan. I en första tanke förundras och förvånas man varför en kyrka ska ha politiska symboler till bild och namn.
Nu ska dock sägas till försvar av Rosornas Kyrka att både rosor och evangelister föregick det politiska händelserna. Vänsterradikala strömningar som 1917 ledde fram till Sovjetstaten skedde först 10 år efter det att konstnären Vicke Andrén utsmyckat kyrkan i Hörnefors. Istället kan likheter i anletsdrag ha med stilideal och trender i skägg och frisyr. En likhet kan även skönjas mellan "Evangelisten Markus" och den svenska kungen Karl XV.
Bild 20. Rosornas Kyrka.
Becken-Webben vill förtydliga sin frihet från både kommersiellt och politiskt innehåll. Då Becken-Webben har återberättat många historiska skeenden i bruksorten Hörnefors har detta uppmärksammats av svensk arbetarrörelse, vilket naturligtvis uppskattas av en neutral Redaktion och Skribent.
Gunnar Engström, 2024-07-15
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se